Morfars lada (ur "Hågkomster")
 
 Jag var elva år.
 Fick en sommar bo på landet.
 Sov i ett mindre uthus,
 som vi lite överdrivet
 kallade "morfars lada".
 
 Senare har jag många gånger
 vaknat upp i de bästa av sängar,
 i främmande städer
 och länder,
 men aldrig mer med samma
 sköna känsla, som då.
 
 I en bädd av doftande hö
 och med den varma morgonsolen
 silande in genom springorna
 i den glesa väggen.
 
 Med sommarlovet väntande
 - utanför.