Kommentarer till Fattigvårdsstyrelsens i Skövde protokoll

Jag har tittat i fattigvårdsstyrelsens i Skövde protokoll för 1890 - 1902. Tiden efter August Westmans
emigration. Det kan ju inte ha varit lätt för Mathilda Johansdotter-Westman sedan han givit  sig iväg
till Amerika.

Det var nog annars inte ovanligt att mannen i familjen reste ensam, efter vad jag förstår. Planerna var
väl att familjen skulle komma efter. Mathildas syster Anna Christina gifte sig med skomakaren Bernhard
(Bengt) Hellgren och han emigrerade 1887. Familjen -  hustru och fyra minderåriga barn -  först år 1889.

Samma med Augusts halvsyster Mathilda. Där åkte mannen, Carl Theodor Eriksson, över 1887. Mathilda
och de tre barnen först fem år senare - 1892. Under de fem åren bodde Mathilda och barnen i mannens
föräldrahem i Våmb. Enligt uppgift från USA bodde August Westman, i varje fall under en tid, hos Mathilda
i Chicago).

De två nämnda svågrarna lyckades tydligen, August inte. Kanske han till en början ändå skickade hem
pengar, med tanke på att hustrun då praktiskt taget verkade klara sig utan stöd från fattigvården?

Man kan nämligen av fattigvårdsstyrelsens protokoll utläsa att Mathilda tycks ha klarat de första åren
utan bidrag fram till 1893. Hon får visserligen ett "tillfälligt bidrag"  (5 kr) i mars 1891 men sedan hittade
jag ingenting förrän 1893, som synes. Därefter fick hon i huvudsak hyresbidrag 15 – 20 kr/halvåret samt
då och då bidrag ur "Rådbergska fonden" (2 till 5 kr/gången). Detta pågick mer eller mindre kontinuerligt
fram till sept. 1902 där Mathilda Westman "företräder" och begär ytterligare hyresbidrag, vilket man som
synes  var tveksamma till att bevilja med hänsyn till att barnen nu var vuxna. Sista anteckningen om henne
hittade jag i oktobersammanträdet månaden efter då hon tillerkänns bidrag för ett halvt år.

På ett ställe - protokoll 9 mars 1893, § 5 - framgår att Mathilda Westman då bodde på tomt 85 ("Egypten")
något som det talats om inom familjen men som tidigare inte bekräftats i husförhörslängderna. Enligt uppgift
bodde familjen också en tid i  "Hoppetorp", som låg på andra sidan järnvägsövergången vid Vasaplan.

Annars andades protokollen "anno dazumal" långa vägar.  "Långe Jans Kristin" hade fått hjälp, likaså
"Sjuke Larsson" som vid flera tillfällen fått pengar till årsbehovet för mjölk. Vidare att hjälp  till "Doverties
piga" (hon hade inte ens fått ett namn) förekom då och då, o. s. v. Föräldralösa barn auktionerades ut
till minstbjudande och man kallade också till sig och läxade upp personer som gjort sig kända för "supande
och lättjefullt lif".

Efter genomgång av fattigvårdsstyrelsens i Skövde protokoll,

nedtecknat av Per O Westman i februari 1996.

(Klicka här för utdrag ur protokoll)