Grannar (ur "Hågkomster")

Vid de dagliga grälen
trängde hennes gälla röst
igenom den
tunna väggen
och bar till oss
alla hennes hårda ord.

Hans stämma var
mer dämpad
och svårtydd,
men den fick henne att
varje gång höja rösten
ytterligare.

En dag blev hon sjuk.

Då ambulansen kom
för att hämta henne,
stod han i farstun
- och grät...